Travessen
 
A-C D-F G-I J-L M-O P-R S-U V-Ö
Hem Andelar/Till salu Dynamit i blodet Auktioner Debatt och krönikor Avelssäsong 2022 Korta avelsfunderingar Tjänster och böcker

J-L

Kadett C.D. som fadershingst


Var en tidig unghässtjärna och tillhörde kulltoppen både som två- tre- och fyraåring. Han hade lite oflyt i de största loppen som treåring. Enda riktiga plumpen kom till exempel i kval till Kriteriet. Under fyraåringssäsongen skulle det dock lossna rejält och meriter som segern i Breeders Crown, seger i Europaderbyt och en andraplats bakom Timoko i Criterium Continental borde lockat stoägarna att bilda kö. Efter det fick han dock lite problem och kom aldrig riktigt upp i nivå igen trots att han tävlade på upp till tolvårssäsongen. Det blev naturligtvis en del segrar, både i Gulddivisionen och enklare gäng, men det räcker inte för att hålla intresset varmt. Det är naturligtvis jättesynd. Dels för att det är en kapabel häst men också för att han representerar en hingstlinje, Pine Chip, som hamnat lite i skymundan och håller på att dö ut. Det behövs några riktigt starka avelsindivider från den här linjen så att den tar fart igen. Den här hingstlinjen kommer att behövas i framtiden.

Kadett C.D har hamnat uppe i norr och även om det innebär att han kommer att få en del chanser så brukar det också betyda lite sämre avelsmaterial. Han fick i alla fall 13 svenskfödda avkommor i sin första kull född 2019 men redan haft oturen att två av de gått bort innan de visat sig på tävlingsbanan. Förhoppningsvis döljer det sig några riktigt vassa individer bland de övriga 11 så att man får upp intresset även söderifrån.

Han är en bra representant för Pine Chips hingstlinje. En ganska rejäl typ, långlinjerad, medelstor. Han har också fått en del från sin morfar Tenor de Baune men, framför allt, så finns det tydliga drag från mormors far Mack Lobell, speciellt i överlinjen. Det är också ett blod som är lite på väg bort och som vi gärna ser återupplivas. Det finns många återkorsningar att upptäcka med Kadett C.D. Man har fortfarande inte testat x+x,4+4-korsning på Mack Lobell. Tror det kan ha en fin effekt på en individ att korsas så. Dessutom finns starka återkorsningar att hämta från hingstlinjen. Återkorsning på Pine Chip y+x i tredje- och fjärde led är en ganska ny företeelse. 3 avkommor finns det, svenskfödda 2016 eller tidigare. Alla har startat och tjänat över 10k EUR. Maze Runner är bäst med sina 1,5 miljoner intjänat. Även y+x-korsning på Arndon har fallit relativt väl ut. 71 individer (svenskfödda -16 eller tidigare) har den korsningen inom fyra led. 87,3 % (över medel) har startat, 54,9 % (över medel) har tjänat över 10k EUR och 8,5 % (medel) har tjänat över 50k EUR. Mycket bra bredd.


 

Ken Warkentin som fadershingst


Ken Warkentin har under lång tid varit en av Sveriges absolut mest prisvärda avelshingstar och har levererat på en hög och jämn nivå. Första kullen är född 2007 och han var listhingst fram till avelssäsongen 2011 då han stallades upp i Sverige.

Yankee Glide-sonen Ken Warkentin var dominant i sin kull som tvååring och blev årets tvååring i Amerika efter bland annat seger i Breeders Crown. Det var inte den starkaste av kullar men den amerikanska unghästcirkusen är tuff och utslagsgivande.

Han har väldigt mycket Speedy Crown-blod i sig. Han är korsad (y+x)+x på Speedy Crown. Pappan Yankee Glide är korsad y+x på Speedy Crown medans mamman, Jambo, också är linjeavlad 3+3 på denne. Det präglar givetvis hans exteriör ganska mycket och han påminner väldigt mycket om just Speedy Crown. Han har dock upprätade kotor, vilket sannolikt kommer från Nevele Pride som finns på Tagliabues möderne. Hingstar som har de här influenserna är, generellt, väldigt lättkorsade och fungerar med de flesta sorters blod. Det verkar också stämma in på Ken Warkentin.

Fram till och med 2016 har Ken Warkentin fått 213 svenskfödda avkommor och statistiken säger 84 % startprocent, 61 % har tjänat över 10k EUR och 19,7 % har tjänat över 50k EUR. Det är siffror som är fullt jämförbara med evigt upphaussade Muscle Hill men med ett stomaterial som är 6 punkter sämre i genomsnittligt avelsindex och till en tiondel av priset. Som de flesta Speedy Crown-individer så gillar Ken Warkenitin mer Speedy Crown så i de 61 fall som han korsats med Speedy Crown i x-position så har 86,9 % startat, 62,3 % har tjänat över 10k EUR och 21,3 % har tjänat över 50k EUR. Den andra faktorn som är tacksam med Speedy Crown-tunga individer är att korsa de med en bra Super Bowl-influens. Om man lägger till faktorn att stoets pappa har Super Bowl som farfar (och det därmed blir en 4+4 på Super Bowl) så är startprocenten bland dessa 14 individer 92,9 %, 71,4 % har tjänat över 10k EUR och 28,6 % har tjänat över 50k EUR. Om man tittar bara på hur Ken Warkentin har fungerat med ston som lämnar Super Bowl i x-position inom fyra led så är det också riktigt bra. 38 individer har den korsningen. Startprocenten 86,8 %, 73,7 % har tjänat över 10k EUR och 28,9 % har tjänat över 50k EUR. Samtliga exempel gäller alltså svenskfödda 2016 eller tidigare.


Ken Warkentin står 2021 på Broline och kostar 0+25000 kr

 

Lord Capar

 

Var en tidig unghäststjärna och som Varenne-son känns han intressant i aveln trots ett äldre, lite annorlunda, möderne.

 

STO: Passar fint till lite större ston. Helst ska stoet ha långa kotben.

 

STOETS FADER (blivande morfar): Gärna en hingst med Speedy Somolli som morfar i denna positionen. Exempelvis American Winner, Pine Chip och Kaisy Dream. Alf Palema bör dock undvikas.

 

STOETS MORFAR (blivande mormors far): I den här positionen ser jag helst en hingst från Nevele Prides hingstlinje. Exempelvis Zoot Suit, Meadow Road eller Viking’s Way

 

 MÖDERNE: Väldigt gärna ett möderne med hög startprocent som ger avkommor som tävlar mycket och länge.

 

 ÅTERKORSNINGAR: Man bör definitivt söka en y+x på Speedy Somolli 4+4 eller 4+3. Även Speedy Crown 4+4 kan vara intressant.